Nu ligger jag i soffan och tittar på Idolreprisen, bra att Erik vann men ändå inte. Alltså, jag vill ju alla alla de sista 5 skulle vunnit för alla var ju sjukt jävla duktiga i år! Men Erik ligger ju ljusår före alla andra i begåvning så han har ju visserligen varit självskriven vinnare sen audition.
Det här helgen har varit rolig, tråkig, hektisk och lugn samtidigt. Hur fan går det till?
I fredags kom Emma över och vi gjorde sushi och drack vin, det blev dom fulaste makirullarna i hela världen, men det smakade bra iallfall :) Efter en stund gick vi till Robert och hade allsång och sjöng lungorna ur oss. Sen gick vi till Alex och satt där en stund, där det bland annat bjöds på tomtegrogg.
Efter en stund går vi och ska möta Simon Eliasson - VÄRLDENS SEGASTE PERSON!! Åh han är så långsam. Men efter mycket om och men fick vi iväg honom så vi gick tillbaka till Robert., Osv osv hela kvällen.
I lördags vaknade jag och kände för en hemmakväll, så efter 6 nån gång kom Emma över och vi kollade på storpangteorin (The Big Bang Theory), vid halv 10 nån gång kände vi att vi nog inte alls ville ha hemmakväll så vi smsade Simon som också var pepp på fest, han skulle plocka upp oss efter att dom hämtat lasse i stan. Vi skulle till ström.
När han var i Hammerdal igen skulle han bara dricka en grogg på cafét innan vi skulle fara "det tar bara en kvart ungefär". Efter 1.5 timme ungefär kommer dom ÄNTLIGEN och plockar upp mig och Emma, men det finns ingen plats i bilen! Så jag, Simon och Emma får trycka in oss i bagaget, skönare bilresa har jag haft iallafall!
I ström lekte Simon världens otrevligaste jävel mot alla andra inne på festen så vi skrattade ganska mycket åt honom, sen dansade jag, Jimmy Persson och Emma röven av oss! Vilka moves vi hade haha ;)
Jag kom hem strax efter 4 på morgonen, men jag hade en rolig kväll!
En rolig helg! Tackar allihop som hjälpte till att göra det bra!

Jag har gått ner i vikt också, men det verkar ingen vilja tro på så vi skiter i det.
Jannica är veckans person - fyfan vad du e bra!

För att ta sig vidare måste man göra vissa uppoffringar. Jag kommer nog måste göra en jobbig sådan inom en väldigt snar framtid, men det är för mitt bästa, för att jag ska kunna fungera och fokusera på saker som är viktiga.
Idag vaknade jag stressad som fan och tog mig iväg till bussen på 7 minuter. Rekord. Sen när jag lyckats blivit på bra humör igen efter stressningen så  möter man folk som tydligen inte kan vara på bra humör en hel dag utan måste hitta någonting att vara arg över. Även minsta småsak. Men jaja, det är väl upp till var och en eller?
Hur som helst förstör såna incidenter hela dagen. De får en att gruva sig inför att komma till skolan. Och det är inte bra. Det enda egentligen viktiga jag har framför mig just nu är att skaffa mig några betyg som jag kan ta mig vidare på senare. Då behöver jag inte fler hinder än dom jag sätter upp för mig själv.
Jag orkar inte alltid le, vara trevlig, lyssna eller bry mig - Men jag gör fan mitt bästa, och jag gör det bra! Jag drar inte ner andra i skiten. Jag är en bra vän.

Jag sitter i skolan, närmare bestämt bildsalen vi ska ha lektion i och jag är den enda här. Jannica är på väg, jag har nyss väckt Karin som ska pallra sig iväg men Nath får jag inte tag på. Hoppas hon är på väg och har glömt mobilen lr nåt.
Vi har ett projekt i klassen som heter "förfalskningar" där vi ska förfalska kända målningar och skulpturer, och min är på väg åt HELVETE! Eftersom jag är ganska less på att måla, vilket är typ det enda jag gjort i flera år nu, så tog jag en skulptur jag tycker är jävligt frän!
Cykelhjul av Marcel Duchamp.

som ni ser behövs följande
-ett cykelhjul
-en pall
En ganska lätt uppgift, eller hur? Ja det trodde jag med. MEN! Självklart så är det fullständigt omöjligt att få tag i en palljävel, och jag behöver ett däck till cykelhjulet som jag faktiskt fixat. Jag vet inte riktigt hur många punkteringar jag har lagat i det nuvarande men det funkar tammefan inte, så jag ska fixa ett nyss. Tack och lov för mina fantastiska lärare som hjälper till med massvis! Peter sa att han har några däck på lager så jag ska bara ta tum så fixar han däck (om han har). Sen ska han också åka på en loppis i torvalla i helgen och titta efter en pall åt mig. Han är bara för go :)
Nej nu ska jag ut och möta Jannica och Hoppsan vid bussen!
Hörs!

Oerhört viktig måndagkvällskonversation.

Sitter och kollar på nån konstnärssnobb som bara blöter ner akvarellpapper och slösar på träd. Han verkar faktiskt vara riktigt dum i huvet. Fullt allvarlig sitter han och SULLAR! Och försöker instruera oss tittare, vafan. Sånt där jävla kladd höll jag på med i dagis!
"ja... man måste vara järv.. våga misslyckas.. ja de e ju ganska svårt dehär.." och bryter på skitstörig skånska.
"nu måste jag hem till min atelje och låta detta torka...."
"nej.. dom här blir inte klara idag.. jag får lägga ett nytt lager imorgon, men då måste jag vara själv för att det ska funka..."
jävla trams bara.
Självklart ska han bo på Österlen också, som alla andra "fria konstnärer". För "ljuset på Österlen är så fantastiskt". Nä, fyfan. Man är väl tammefan ingen konstnär bara för att man försöker använda sig av viktiga begrepp och snobbiga manér?
Eller vad säger ni?

Kul att iallafall kunna motivera nån! Ringde Jannica nån dag på helgen och övertalade henne att gå på skolan, hon tänkte hoppa det eftersom hon inte blivit klar med en viss uppgift, men jag fick till slut iväg henne!
Det måste ha varit fler som inte gjort uppgiften eftersom det var många jag saknade där. Lite dålig stil tycker jag. Nu när jag blivit ordentlig (eller hur). En annan grej jag tycker är lite jävlig är det att man ringer och ringer och ringer, men inte får man något svar? Inte ett sms lr uppringning till svar heller. Jag och Jannica ringde efter hopparna som galningar idag! Ringde säkert 1000 gånger. Närå, men bra många gånger var det iallafall. INGEN svarade. Tammefan ingen. Varför ha någon form av överrenskommelse över huvud taget?
Varken jag eller mina kompisar som jag hänger med mest på skolan är några pluggfantaster som ser fram emot skolan och läxor och tidiga morgonar allt vi kan, men nu är det fan sluttampen! Nu är det dags att lägga manken till! Det har gått en hel termin och den har gått så jävla fort, så om vi bara ligger i så klarar vi det här. Med betyg också till råga på allt!
När jag hade mentorsamtal för två veckor sen blev jag inte imponerad över det jag åstakommit detta halvår, inte heller förvånad. Jag har högtidigt skitit i allt som har med skolan att göra. I stället för att ta itu med saker har jag lagt dom på hög och tänkt "äh vafan..skit i det.." Som om det skulle försvinna bara för att jag ville det?
Nej dedär mentorsamtalet satte verkligen igång mig. Jag har gått 2,5 år i gymnasiet och det ska fan inte vara i onödan! Jag vill inte behöva läsa upp en massa ämnen bara för att jag varit lat och för att jag har haft det lite jobbigt. Det blir ju bara jobbigare av att skita i allt.
Så det säger jag till alla andra som inte fått tummen ur röven riktigt än. Lägg manken till! Det är så lite som behövs och så mycket som står på spel att det är fan inte värt sovmorgon längre. Och absolut inte ångesten som kommer efteråt. Visst känner jag för att rulla över och somna om varje morgon, men att ta sig iväg gör en så jävla stolt över sig själv. Sen att komma hem helt jävla slut och kasta sig i soffan och känna att "det här är jag fan värd", det är världens skönaste känsla! Bättre än sex och riktigt god mat.
Så kom igen nu tjejer! Nu kör vi! Vi kör igång och visar att vi är ESBD07, en bildklass som kan göra bra ifrån sig i skolan!
Nu ska vi fan ha nåt att va stolt över på flaket i vår!


började detta inlägg med att vara arg och besviken på alla som inte kom idag, tyckte att det var så jävla dålig stil. Men medan jag skrev kom jag på att ingen behöver en utskällning. Man behöver någon som är där och pushar, någon som ställer upp även om man kanske försov sig och sket i allt idag. Det är ju en dag imorgon också, och då behövs beröm och någon som tror på en. Inte någon som ger upp.
Och jag säger bara det tjejer, jag tror på er! Jag vet att ni kan!
Jag menar, kan jag så kan väl ni?
NU JÄVLAR KÖR VI!

Allt bara motarbetar mig. Speciellt jag själv. Jag är nog den slarvigaste människa jag känner. Jag börjar lessna på mig själv. Tyvärr är det ju inte så att man bara kan tänka "nu jävlar slutar jag vara slarvig!" för det är ingenting JAG TÄNKER PÅ! Det bara blir, och det blir så jävla fel. Och så jävla lejsamt. Att lägga bort grejer gör väl de flesta, men jag lägger bort grejer HELA TIDEN! Nu hittar jag tex inte böckerna jag läser, eller jo. Jag hittar alla böcker förutom dom två jag ska läsa härnäst. En jobbig grej med att bo med mig är mitt sätt att lägga saker på ett ställe så att jag vet var dom är. Jag har reda i oredan så att säga. Men om någon flyttar på sakerna jag lagt på en plats har jag absolut ingen aning om var dom ligger. Min sambo är specialist på att "städa" bort mina saker på ställen han inte kommer ihåg, just för att han är precis som jag. Fast helt tvärt om. Han tänker inte på att han städar upp, så att säga. Vilket leder till att jag letar ihjäl mig och inte hittar ett skit.
Imorgon ska jag leta sönder lägenheten och städa den. Dom finns i denna boning, men var kan jag inte ens fantisera fram! Det jobbigast är att böckerna inte är mina. Visst skulle jag kunna köpa nya, men det ska fan inte behövas om, för det första, jag skulle kunna lägga saker på sin rätta plats från början! Och sen, när jag inte lägger dom där dom ska vara, att man ger fan i att flytta på dom!

Imorrn ska jag på skolan och redovisa mitt "arbete", eller vad man ska kalla det, om Marcel Duchamp. Som den nya och skolprioriterande person jag är så är det klart. Gjorde klart det förra veckan och det känns jättejättebra! Att sitta och prata med folk som sitter i sista sekund med någonting får mig att bli så förbannad nöjd över mig själv. Att det inte är jag den här gången. Jag är ofrivilligt en inställning som "Jag gör det sen" så för att sätta sig ner och faktiskt göra någonting i god tid strider emot i hela kroppen. Därför måste jag pusha mig själv så in i helvete, och just bristen på sånt har fått mig att ligga efter - A LOT. MEN! Nu har jag börjat  anstränga mig mer, jag har faktiskt försökt ta mig iväg på skolan varje dag. Många kan tycka att "ja men det är väl inte så svårt", men för en som faktiskt varit borta minst en dag varje vecka i flera år är det faktiskt förjävla jobbigt.
Jag saknar Hoppsan. Och Jänki. Och Karn. Men mest Gördis!
Och Mora. Det är så skönt folk där, så okomplicerade och framför allt roliga. Och sen så är ju småbrorsorna där också :)

Ja den här helgen har blivit en nykter soff-helg. Bestämde mig igår för att städa ordentligt idag men det blir nog inget. Jag orkar helt ärligt inte. Har nyss friserat min gamle far så nu blir det soffa resten av dagen. Nu när jag börjat sköta skolan och kliva upp skittidigt varje morgon så blir det lätt att man blir helt jäävla slut! Det är nästan inte ens värt det. Jo det är det, men ändå.
Och jag saknar väl Nath som ett jävla as också. Och Göran, mest Göran. Men mycket Nath också. Jävla fan att åka iväg till småbrorsorna och lämna mig själv här uppe. GRRRRISMANNEN!!! Nästa vecka blir en bra vecka :) Nath kommer och bor hos mig några dagar hoppas jag, sen kommer Jannica och kanske Mia också och nattar över på tisdagen så då blir det jättemys med massor av roligheter! Längtar som fan!

Imorrn är det måndag med tidig uppstigning och skolgång, det är lite blandade känslor inför den stundande veckan. Det negativa är att kliva upp svintidigt och gå ut i snö och kyla och det positiva blir att göra någonting och träffa alla kompisarna. Kompisar är ju en bra grej alltså!
Sitter och snackar med Sofie via facebook, svinjävla bakis är hon haha. Rätt åt den jäveln! Dricka sprit.. vad är det med folk nuför tiden? Räcker det inte med sodavatten? Haha det kommer från rätt käft förstås.

Nu i trean har jag blivit sjukt nostalgiskt. Tänker på allt roligt man hade i ettan och alla kompisar man var med hela tiden!
Tings, Sandra, Jannicas skolåda.. Vi hängde verkligen 24/7 vi tjejer. I tvåan och trean har vi inte gjort det. En stor del beror på att jag inte är ensam längre, jag har en pojkvän och 3 katter att ta hand om. Jag bor längre bort nu än förut och ja, i stort sett alla verkar ha mindre tid till umgänge än vad vi hade förut. Det känns lite bittert.
Snart sprids alla för vinden och vi snackar lite via facebook, men sen dör väl det också ut. Jag vill inte att vi dör ut! Vi var fan kung. Vi ÄR kung, men ganska tillbakadragna och lata kungar.

Nej nu laddar vi inför en ny skolvecka med allt vad det innebär!

Vaknade astrött imorse och tänkte att vafan kunde klockan va? Så jag famlar fram mobilen och ser att den är 12.30!! Har inte sovit så länge på flera månader! Brukar vanligtvis kliva upp kring 10tiden.

Så mina städplaner gick i kras eftersom jag bara hade typ 2 soltimmar kvar på dagen och jag skulle käka frukost, gå till Nisses och leta pall osv. Hittade ingen pall, den här uppgiften verkar gå åt helvete:S

Dagens roligaste grej var när jag och pappa satt och pratade vid matbordet och kom in på Jannica och jag sa "ja, hon e ju från hedeviken och då är man lite som man är!" och då kommer det fram att pappa har bott i hedeviken och inte minst hos ANDERS JONSSON!! Mannen som hyr ut och Jannica. Hur stor är chansen för det?

Jag har inhandlar chips, dipp och julmust så ikväll blir det svull! kring 7-tiden går de tre musketörerna på showtime, se den!

Ajuste, dagens jobbigaste grej. När jag skulle ta min morgonpink och tänder lyset på toan så har katterna kletat bajs över hela jävla toagolvet! Blev skurning och slitning i nackskinn. Dom är verkligen lite för dumma i huvudet för att få finnas.

Sitter och småskrattar litegrann åt mig själv. Jag är förjävla ful alltså! När jag skulle skriva blogg.se blev det glogg.se och då började jag garva åt det
EDWARD NORTON ÄR PÅ TV! Jag dör..
..(forts) sen när jag skulle logga in skrev jag fel lösenord och kom på mig själv med att tänka "Jamen förlåt så jävla mycket för att jag skrev lite fel, ni kan väl va lite schysst?!" Det är som inte meningen med lösenordsskyddat att man ska skriva in rätt heller? :P Styggjävla jag.

Idag har varit den absolut drygaste dagen i hela mitt liv, näst efter dagen i peace and love kön. Jag var hemifrån i 12 timmar innan jag (ÄNTLIGEN) fick störta ner i soffan. Storhandling med världens mest omständiga människa, min kära mor. Hon är min mamma och jag tycker självklart om henne, men ibland vill jag bara sparka huvve av henne.
Med spännande och mysiga planer och den varma känslan av "aaaaah.. vänner<3" i bröstet och den mindre välkomna känslan av "fan. mensvärk" ska jag nu krypa ner i sängen och fånga lite energi till nästa dag. Det går bättre och bättre att somna.
En tröst jag kommit på är att sova i en av Görans använda t-shirts. Den luktar Göran och mandarin för jag sprutade mandarinsaft på den tidigare. Men det är en mysig blandning!

Jag och Mia tänkte ovanligt lika idag.
Vi diskuterade utländsk mat som folk ändå anser vara lite "svenskt" då en i klassen (minns ej vem) sa Kebab!
och jag och Mia direkt efteråt suckar "..kebaabbh" i munnen på varrandra!
Sen ska jag dra en snabbplanering vi ska genomföra snart så jag säger
- Kebab och Gears!!
*kort paus*
-OCH ÖL! skriker vi i samma andetag.
Härlig grej dedär med vänner.

Men gonatt då!

Börjar skymta blomman i gödselstacken. Allt beror på om man vill se den!

Den första man ser på morgonen och den sista man pratar med på kvällen.

Sitter i soffan med datorn i knär och lyssnar på när fadern ligger och snusar i soffan. Jag har visst glömt bädda gästsängen kom jag på nu när jag skriver det. Ojdå, haho.
Har flottigt hår och luktar lite konstigt, vanligt folk skulle kasta sig i duschen men jag pallar inte. Jag gör det imorrn. Då är det ändå vattengympa om jag orkar.

Nej nu ska jag och tsar Peter gå och lägga oss. Så man slipper samma pina som imorse. Det var typ som att va sjukt packad men övertygad om att man nyktrat till.

Nu ska jag gå iväg och träna på att sova singular. Egentligen ingen skill jag vill utveckla, tycker det är bra som det är jag! Men ska man ha nån form av rockstjärne pojkvän som sover borta då och då kan det vara bra att ha lite erfarenhet på det området.
Fantiserade igårnatt om att en läskig gubbe stog och kollade in på mig när jag låg i soffan från balkongen. Det var inga mysiga tankar.
tandborstning å såntdär.
Idag är det bättre iaf, nu är jag inte helt ensam!

Äsch jag behöver väl mest bara en puss i nacken så somnar jag sen.
Hörs imorrn!

Det är den negativa ensamheten, den som inte är självvald. Den som låter tankar, behagliga och obehagliga tankar smyga sig på en för att fullständigt äta upp en inifrån. Speciellt den senare kategorin. Man kan lessna för mindre.
Vad håller jag på med?
Vad har jag för plan?
Vad händer sen? Vad händer nu?
Har jag ens en plan?

Jag andas, äter, skiter. Jag är vid liv, men lever jag?
I min värld finns en inbyggd mall om vad man gör. Bryt reglerna och du dör. På veckorna går du i skolan, sen kommer du hem och försöker varva ner, till ingen nytta. På helgerna dricker du samma öl med samma folk på samma plats. Ett invant mönster som börjar slitas i kanterna.

Det känns som om alla har sitt planerat, alla flyger omkring, prövar sina vingar. Och jag står på marken och tittar på. Klockan är 00.39. Jag ska upp om 5 timmar. Tröttheten gör sig gällande, men det skiter jag i. Om 5 timmar ska jag upp och klä på mig, mata katter, borsta tänder, åka buss. Det har snöat. Inombords och utomhus. Vinter. Tid för negativ inställning och frost i håret.
I någon sorts verklighetsflykt har jag laddat ner åtta HIMalbum. Ett halvdant försök att komma tillbaka till tiden då allt var enkelt, men man fattade inte det då. Då hade man andra viktiga problem, vem skulle köpa cigg?
Nu tänker man var får jag pengar ifrån? Blir jag kvar här? Jag vill inte vara kvar men vart ska jag ta vägen? Vilket jobb ska försörja mig och mina kära? Jävla skit. Jag behöver kramar och tings och te. Jag behöver ettan igen. Det var en bra tid.
Inte för att det inte är en bra tid just nu, det är det väl. Jag har otroliga vänner och en fantastisk pojkvän. Jag har ett fint hem och fina katter. Jag har fina kläder och jag har jättemånga skor. Jag har mitt på det torra. Just nu. Det är det som är felet. SEN DÅ?
Säkerheten rycks sakta och smärtfyllt bort som när man tvekar med ett plåster som klistrat fast i hårstrån.

Jag tycker om att ha nån här som skingrar tankarna.

Idag åkte Göran iväg för att turnera i Italien och jag är jätteglad för hans skull. Han har saker på gång, han har lite möjligheter. Jag är lite av ett påhang.
Han åkte idag och nu är jag ensam kvar, det är ingen bitterhet gentemot honom. Klart han skulle åka! Och jag ligger inte och har ångest över att vara ensam en natt. Jag har ångest över att vara ensam 15 nätter. Det blir många lampor tända. Dyr elräkning. Skitsamma.
Jag behöver nån som förstår utan att jag behöver säga nåt. Nån som inte förstår också, men som finns där ändå. Jag är en beroende människa. Beroende av mänsklig närhet, eller.. det låter som om vem som helst kan fylla vilket tomrum som helst men det är det inte. Det måste vara en viss specifik person som är klockren.
Här sitter jag och bara trycker ur mig skit, det är inte så dåligt som jag säger. Jag är glad. Men just nu när natten sakta hackar sig fram och jag ligger ensam i soffan med katter som inte vill vara med och dålig tvserie på i bakgrunden, då känner man sig ensammast i hela världen.

Jag är en lycklig människa. Jag är bara osäker inför en värld jag inte är redo att träda in i än. Då är det fint att det finns någon som att hålla i hand. Det känns som första dagen i skolan.

Nu är första steget på min bättringsväg taget och jag tror inte jag är säga annat än att jag är otroligt jävla stolt jag är! För det första mår jag som en påse skit, sjuk å jävlig som jag är men ÄNDÅ klev jag upp när klockan ringde imorse och gick till bussen. Inte nog med det tog jag (lite sent, men vafan) tummen ur röven och skrev mitt tal. Det blev inte riktigt klart men nu är det lättare att avsluta iallafall. Det är ju som bekant jobbigast att börja.
Idag har jag; Gått på skolan i onödan, pluggat, spelat kort med nygamla vänner, planerat lite med gamgamla vänner och bara mått bra. Rent inombords alltså. Jag är ju förkyld som ett as men ja. jag fattar iallafall vad jag menar.. Drog en otroligt skönt powernap också, finns inget bättre.

Nu tänker jag fortsätta va duktig och göra det jag ska, om än inte i tid så ska jag iallafall göra dom. Det är mycket som har blivit till en hög jag sen slängt bort men nu ska jag rensa i högen och fixa till dehär. Onödigt att slösa 3 år på skit. Det kan ju iallafall bli en fin liten hög med skit när jag ändå är där!

Nu vankas mys med den gamle Gördis:)

Ja det var inte igår. inte ens förra veckan!
Det kan bero på att jag varit lite nere och för att jag inte har nåt speciellt att dela med mig av. Ingenting som behöver läsas av vem som helst på en sida ute på internet. Jag tror det dalar uppåt nu, men det kanske är för tidigt att läsa av? Det känns positivt iallafall. Tror jag. Eller?
Jo jag tror det går bra nu! För att kunna få till det behöver jag er som gör mig glad och den grå vardagen lite lättare, inte ni som öser av er av era skitproblem som byter form men innehåller samma tomrum från dag till dag. Jag behöver er som förstår vad jag menar, ni som fattar vad det handlar om. Ni som gör mig glad bara av att finnas till och säga fjantiga saker, eller helt enkelt bara ler lite granna.
Det finns några speciella som underlättar varje gång, och EN liten tjej speciellt. Dig vill jag tacka för att du är där och säger alla saker jag behöver få höra trots att du inte säger någonting alls. Du är viktig som fan!

Snart är det student och sånt här, fortsätter jag på dehär viset blir inga föräldrar stolta den dagen iallafall. Därför har jag bestämt att det blir en väldigt duktig vecka. Läxor och träning så man kan få momma å le lite sådär som bara momma kan. Annars får man väl den vanliga skrapan.. Men jag är van.

Jag tittar på idol med världens snorigaste pojkvän, han är det minsann synd om. Själv börjar jag friskna till, jag börjar skymta en soluppgång haho, poeten.
Katterna har spritt snorpapper runt lägenheten och jag läser fortfarande Isfolket.
Inget speciellt har hänt i mitt liv men nu känns det lite bättre!

Btw, skeppsbrott är när man inte får nudda golv. Hela havet stormar är när det finns en stol för lite. Juste!

E så jävla sugen på sushi så jag åker in till stan och köper med mig sushi och tar hem!
Bor 1 timme från stan, hahi haho.

Nåväl, städning när jag kommer hem sen blir det bara slapparkväll med Göran.

 önskar alla ett bra lov! klart slut.

Nu sitter jag i Dvärsätt och har precis tryckt i mig lite extra smörgåstårta, så jäävla gott! nomnom.
Spenderar natten här och åker direkt till skolan imorrn.
Saknar Göran och katterna.

Det är frost, kallt och blött. Vintern nalkas. 7 månader till nästa sommar. Det är bara att härda ut.